Raison N° 1: ATT SE DET MAN HAR HORT OM MED EGNA OGON

Har har vi min fot. (Det ar inget sarskilt med den.) Men for 1 900 ar sedan 

stod en annan romersk sandal pa exakt samma stalle ...

Det har varit svarare an jag trodde, att bestamma sig for varfor jag alskar Frankrike. Jag trodde det skulle bli latt! Men har kommer forsta anledningen.

Ibland kanns det som att jag kan ga runt i historien. I Nice finns det nagra muséer, bland annat ett arkeologiskt museum. Runt omkring det ligger flera romerska ruiner, till exempel den har arenan. Det ar en liten arena, den rymde bara 4000 personer. Och efter att kejsaren hade forbjudit gladiatorspel, tittade man pa tavlingar och vilda djur har. Jag kan se dem framfor mig ... arbetarna som satte hop den, sten for sten ... romarna som sitter och hejar fram sina favoritspelare ... Nu sitter det bara ett gang franska ungdomar har, och njuter av sommarlovet. 

Det skulle vara blodig underhallning pa den tiden.

Frankrikes historia ar som en lang rad av storslagna berattelser. Romare, som invaderar och bygger upp landet. Napoleon - en kort lantiskille, som blev retad for sin dialekt. Men han var skicklig och ambitios nog att bli kejsare av Frankrike ... Om vadret ar klart i Nice, kan man se over till on dar han foddes. Jag vet inte vad jag tycker om honom, men han imponerar. 

Seraphin Torrin
...
...
...
hangdes har den 7:e juli 1944,
och l:ats sedan hanga kvar
for att ha statt emot Hitlers fortryck

Forbipasserande, boj ditt huvud, och minns

Genom historien ar vi sammanlankade med manniskor som har levt fore oss. Historien ar inte alltid vacker, jag vet det - en del saker som har gjorts kan man bara skaka pa huvudet at. Medan jag strosar pa Avenue Jean Medecin, shoppinggatan har i Nice, hamnar jag framfor en annan rest av historien. For 70 ar sedan, under Andra Varldskriget, var Frankrike ockuperat av Hitler. Kriget gjorde saker med manniskor, och manniskor gjorde saker mot varandra som aldrig borde ha uppfunnits. Seraphin Torrin kanske var med i motstandsrorelsen, som riskerade sina egna liv for att sabotera for fortryckarna. Kanske han hangdes just har, och lat hangas kvar, for att lara fransmannen en laxa. "Sa har gar det for alla som gar emot Hitler". Men tja ... Ni vet hur det gick sedan. Och nagon bestamde sig for att Seraphin inte skulle bli bortglomd.

Jag tanker pa Seraphin, och jag tanker pa hur viktigt det ar att komma ihag att vi inte vill att det har ska handa igen (och vad hander i Syrien? Ukraina?). Varfor ar det alltid nagon som startar nya konflikter, utan att tanka pa kostnaden?